Forskning har visat att läroboken står i centrum för undervisningen och att det vetenskapliga innehållet i en lärobok kan sakna noggrannhet och förstärka felaktiga föreställningar hos eleverna. Därför är det viktigt att undersöka om läroböcker är lämpliga informationskällor för både elever och lärare. Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur begreppen värme och temperatur framställs i svenska gymnasieskolans läroböcker och att med utgångspunkt i vanligt förekommande felaktiga föreställningar om värme och temperatur, undersöka om det finns grogrund för dessa felaktiga föreställningar i läroböckerna. Som vetenskaplig metod valdes kvalitativ textanalys. För att analysera texten skapades ett analysverktyg som sedan användes på fem gymnasieläroböcker i fysik.

Sammanfattning I detta examensarbete undersöktes vardagsföreställningar i värme och temperatur som existerar bland gymnasieelever på det naturvetenskapliga programmet på en skola i södra Sverige. Syftet var också att undersöka eventuella skillnader i dessa vardagsföreställningar mellan de tre årskurserna. Undersökningen har skett med hjälp av en enkät i vilken nio fysikproblem med svarsalternativ besvarades av eleverna. Svarsalternativen bestod av det korrekta vetenskapliga svaret samt vanliga vardagsföreställningar från tidigare forskning. Analysen visar att det till största delen är samma vardagsföreställningar som existerar i de tre årskurserna, men att vardagsföreställningarna förekommer i olika hög grad..

Bakgrund: Kroppstemperaturen skall mätas under de flesta generella anestesier föratt upptäcka hypotermi och hypertermi. Vid anestesi sjunker kroppstemperaturen.Peroperativ hypotermi har negativa konsekvenser för patienten.Anestesisjuksköterskan ansvarar för att övervaka patientens temperatur underanestesi.Syftet med studien var att utifrån litteraturen evaluera temperaturskillnaderperoperativt vid mätning av kroppstemperaturen på olika mätplatser hos patienten.Metod: Studien är en litteraturstudie med systematisk ansats. Artikelsökningarutfördes i PubMed, Cinahl och Scopus. Temperaturskillnaderna redovisas sommedelvärde, gräns för överensstämmelse ±1,96 SD och 95 % konfidensintervall.Resultat: Efter kvalitetsgranskning inkluderades 23 artiklar. Resultatet är indelat itre kategorier: Temperatur vid bukkirurgi, temperatur vid kardiopulmonell bypasssamt temperatur vid övrig kirurgi.

Tusentals människor drabbas av livsmedelsburna infektioner och förgiftningar varje år. Detta på grund av att restaurangpersonalen i många fall saknar tillräckliga kunskaper i livsmedelshygien. Den viktigaste faktorn för att kunna påverka bakterietillväxt i livsmedel är temperatur. Livsmedelslagstiftningen har inga temperaturkriterier, det är livsmedelsföretagarens ansvar att ingen hälsofara ska kunna uppstå på grund av livsmedel. Hygienkonsulter har sedan tolkat lagstiftningen och arbetat fram rekommendationer för bufféservering.

I detta arbete har energisimuleringsprogrammet IDA ICE utvärderats genom att simuleringar gjorda i detta program jämförts med simuleringar gjorda i CFD-programmet ANSYS Fluent. Modeller i form av ett kvadratiskt kontorsrum med fönster ställdes upp för ett basfall i de båda programmen och parametern operativ temperatur jämfördes. För att se hur förändringar i modellerna påverkade resultatet ställdes ett antal nya fall upp där olika parametrar varierades. Variablerna som en i taget ändrades vid uppställningar av nya simuleringsfall var: rumshöjd, U-värde på fönstret, deplacerande istället för omblandande ventilation, radiator istället för golvvärme, tilluftstemperatur, mätpunktens placering samt hur till-och frånluftsdonen placerades. Resultatet av simuleringarna visade att den operativa temperaturen höll sig på en relativt konstant nivå för de olika fallen i IDA ICE, medan värdet på denna parameter varierade för de olika fallen vid CFD-simuleringarna.

Denna uppsats behandlar daglig väderpåverkan på anmälda respektive avslutade sjukskrivningar i tolv svenska regioner under perioden 1987-1990. Väderdata från SMHI består av soltid, temperatur och nederbörd. Sjukskrivningsdata är kopplade till väderstationsdata. Undersökningarna är differentierade för tre dimensioner: påbörjade/avslutade sjukskrivningar, sommar-/vinterhalvår samt kvinnor/män. Vi har funnit att sol har en signifikant dämpande effekt för anmälda sjukskrivningar under sommarhalvåret.Kvinnor reagerar dessutom till skillnad mot män på väderomslag i soltid över vinterhalvåren när det gäller att avsluta sjukskrivningar..

Arbetet är en undersökning av butikers och konsumenters åsikter angående en sänkning av temperaturen i kött- och charkkylar från +8°C till +4°C. En temperatursänkning är föreslagen av Kött och Charkföretagen och Konsumentföreningen Stockholm som ett sätt att förbättra hållbarheten på kött- och charkprodukter. Den lägre temperaturen skulle förutom längre hållbarhet kunna innebära att mängden salt och tillsatser i produkterna går att minska utan att minska livsmedelssäkerheten. Lägre temperatur i kyldiskar där kött- och charkprodukter förvaras innebär att dessa produkters kvalitet behålls under en längre tid än om de förvaras vid högre temperaturer. Den bättre kvaliteten är viktigt för många butiker eftersom det ger nöjda kunder och nöjda kunder är viktigt för de flesta butiker.Att förvara kött- och charkprodukter vid lägre temperatur och på så sätt förlänga hållbarheten skulle kunna bidra till att minska svinnet, något som är positivt ur ett miljömässigt, moraliskt såväl som ekonomiskt perspektiv.

Värmeförbrukningen för småhus minskar varje år genom att hus med allt tätare och bättre klimatskal byggs. Vid en lägre värmeförbrukning är frågan om de traditionella metoderna för värme och ventilation är ett bra alternativ för att upprätthålla ett bra inomhusklimat eller kan nya effektivare metoder erhålla ett liknande inomhusklimat med mindre investeringskostnader.Detta examensarbete är en förstudie där inomhus klimatet studerats genom datorbaserade flödessimuleringar. I studien har en modell för att på ett enkelt sätt använda CFD simuleringar (datorstödda flödessimuleringar) för att studera inomhusklimatet genom att en modell har byggs upp i tre steg för att erhålla stabila resultat av ett lågenergihus framtaget av Glommershus med avseende på konvergens krav och turbulensmodell.Studier på olika lösningar för distribution av värme har undersökts genom att resultat från modeller med radiatorer, golvvärme samt en luftvärmepump för tre olika fall på utomhus temperatur. Resultatet betraktas med hänsyn till boverkets regler för nybyggnationer av småhus.I resultatet framkom att bygga upp modellen i tresteg är att föredra vid CFD-simuleringar för ett lågenergihus genom att en rad tidsbesparande detaljer görs. Även att CFD som simulerings verktyg kan användas för att utvärdera olika lösningar för värme och ventilation på ett smidigt sätt.Vid radiatorer och golvvärme visar resultatet på att temperatur gradienterna horisontellt varierar mycket lite.

Syftet med arbetet var att undersöka hur olika reaktionsbetingelser skulle påverka syrgasdelignifieringen av en sur sulfitmassa. De betingelser som undersöktes var utbyte, slut-pH, viskositet och kappatal. Massan som användes kom från Nordic Paper Seffle och alkalit som användes var magnesiumoxid. Syrgasdelignifiering av massan gjordes  i autoklaver i ett PEG bad där tid, temperatur och alkalisatser varierades.Resultaten visar att alla utbyten låg mellan 90-97% och att även de mest aggressiva betingelserna bara gav en viskositets reduktion på 260 enheter, motsvarande 19% av den totala viskositeten.Slut-pH för syrgasavluten hamnade mellan 6,5-9,4 beroende på alkalimängd och temperatur under delignifieringen. Slut-pH minskade när mängden alkali hölls konstant men temperaturen varierades mellan 110-140°C.Kappatalet för massan kunde effektivt reduceras från ett startvärde på 23,4 till ett slutvärde på under 5 med en temperatur på 140°C, alkalisats på 10 kg/ODT och en tid på två timmar utan större förluster av vare sig viskositet eller utbyte.En ovanligt resultat som upptäcktes under arbetet var att delignifieringen tappade i effektivitet med ökad alkalimängd och detta samband gällde vid alla betingelser.En teori om detta kan vara att jonstyrkan i lösningen gör att fibrerna i massan drar ihop sig och att syrgasen får svårare att reagera med ligninet..

Syftet med arbetet var att undersöka hur olika reaktionsbetingelser skulle påverka syrgasdelignifieringen av en sur sulfitmassa. De betingelser som undersöktes var utbyte, slut-pH, viskositet och kappatal. Massan som användes kom från Nordic Paper Seffle och alkalit som användes var magnesiumoxid. Syrgasdelignifiering av massan gjordes  i autoklaver i ett PEG bad där tid, temperatur och alkalisatser varierades.Resultaten visar att alla utbyten låg mellan 90-97% och att även de mest aggressiva betingelserna bara gav en viskositets reduktion på 260 enheter, motsvarande 19% av den totala viskositeten.Slut-pH för syrgasavluten hamnade mellan 6,5-9,4 beroende på alkalimängd och temperatur under delignifieringen. Slut-pH minskade när mängden alkali hölls konstant men temperaturen varierades mellan 110-140°C.Kappatalet för massan kunde effektivt reduceras från ett startvärde på 23,4 till ett slutvärde på under 5 med en temperatur på 140°C, alkalisats på 10 kg/ODT och en tid på två timmar utan större förluster av vare sig viskositet eller utbyte.En ovanligt resultat som upptäcktes under arbetet var att delignifieringen tappade i effektivitet med ökad alkalimängd och detta samband gällde vid alla betingelser.En teori om detta kan vara att jonstyrkan i lösningen gör att fibrerna i massan drar ihop sig och att syrgasen får svårare att reagera med ligninet..

Syftet med examensarbetet var att undersöka manganhaltens inverkan på skärbarheten och de mekaniska egenskaperna i varmarbetsstål Dievar samt kontrollera och undersöka hypotesen att material med låga Ac1 temperaturer maskinbearbetas svårare än material med högre temperaturer. Skärbarhet hos Dievar med olika Mn-halt från 0,084 till 1,59 vikts% studerades i härdat tillstånd med ett pinnfräsningstest. Skärbarheten karakteriserades genom mätning av verktygslivslängd och skärkrafter. Verktygslivslängd bestämdes av fasförslitningsutvecklingen på verktyget. Förslitningsmekanismer studerades på verktygets spån- och släppningssidor med hjälp av svepelektronmikroskop (SEM). Dragprov vid rums- och förhöjd temperatur genomfördes för att studera mangans inverkan på hållfasthetsegenskaper hos Dievar.

En del i debatten om att minska matsvinnet diskuterar nyttan av att sänka kyl- skåpstemperaturen, för att undvika att mat förskäms. Den här studiens syfte är att undersöka fördelarna och förbättra hållbarheten på mjölk genom att förvara den i en lägre temperatur, ur ett mikrobiellt och sensoriskt perspektiv. Miljöaspekten kommer också beröras kort. Hållbarheten studeras genom att lagra mjölk i 4 ?C och 8 ?C i två veckor och analysera den mikrobiologisk genom att räkna totalantal bakterier och värmeresistenta bakterier och sporer.

Målet med försöken har varit att ta reda på om det finns en skillnad mellan olika fibervävar och deras effekt på temperatur, luftfuktighet och klimatet under fibervävarna. Försöken är tänkt att utgå från de förhållanden som finns i kulturodlingar av färskpotatis och jordgubbar för att se vilken effekt fibervävarna har på dessa kulturer. Försöket har varit av stort intresse på de två gårdar där de lagts ut, dels för att det inte finns något material som tar upp fibervävarnas effekt på temperatur och luftfuktighet på det sättet som våra försök har varit tänkta att påvisa. Resultaten har visat på olika effekter från de olika vävarna. Utläggning av fältförsken har gjorts på två gårdar i Skåne. Det ena försöket lades ut på Humlegården i Vadensjö i västra Skåne. Det andra försöket placerades i Öllöv utanför Grevie på Bjärehalvön i Nordvästra Skåne. På humlegården i Vadensjö finns en lätt mullhaltig moränlättlera som håller pH-värdet 7,9 och i Öllöv utanför Grevie är jordtypen en mullfattig lerig sandgrovmo med ett pH-värde på 6,8. Försöken kom att behandla fem försöksled där fibervävar av samma fabrikat lades ut i samma miljö med temperaturloggrar placerade i centrum av varje försök för att göra mätningar en gång i halvtimmen på temperatur och luftfuktighet.

I den här kandidatuppsatsen betraktar vi ett illa ställt Cauhy-problem för värmeekvationen i tunna väggar. Problemet kan matematiskt formuleras som: givet brusiga mätningar u x(L, t) och u(L, t) av ux(L, t) och u(L, t) längs linjen x = L bestäm lösningen för u(x, t) för 0 ? x, där u uppfyller värmeledningsekvationen ut = ((x)ux)x. Problemet dyker upp i många tillämpningar när man vill uppskatta en temperatur men att en direkt mätning inte låter sig göras. Man mäter en temperatur på ett annat ställe och beräknar temperaturen i den punkt man är intresserad av. Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att undersöka det inversa värmeproblemet i en vägg med flera lager.

Syftet med examensarbetet var att undersöka manganhaltens inverkan på skärbarheten och de mekaniska egenskaperna i varmarbetsstål Dievar samt kontrollera och undersöka hypotesen att material med låga Ac1 temperaturer maskinbearbetas svårare än material med högre temperaturer. Skärbarhet hos Dievar med olika Mn-halt från 0,084 till 1,59 vikts% studerades i härdat tillstånd med ett pinnfräsningstest. Skärbarheten karakteriserades genom mätning av verktygslivslängd och skärkrafter. Verktygslivslängd bestämdes av fasförslitningsutvecklingen på verktyget. Förslitningsmekanismer studerades på verktygets spån- och släppningssidor med hjälp av svepelektronmikroskop (SEM). Dragprov vid rums- och förhöjd temperatur genomfördes för att studera mangans inverkan på hållfasthetsegenskaper hos Dievar.